Denna artikel har 2012 varit införd i Ars Medicina, den kristna läkarföreningens tidskrift.
Trots att HIV är vanligt i många afrikanska länder är det ändå en stigmatiserande sjukdom. De som är smittade behandlas inte alltid välvilligt av grannar eller i sjukvården. De kristna församlingarna har inte heller alltid tagit frågan på allvar. Dels sopar man problemet under mattan – systern eller brodern dog av ”lunginflammation”. Istället för att uppmuntra människor att söka sjukvård ber man för de sjuka och säger att ”Gud skall bota Dig”. I många kristna sammanhang säger man till och med att det är otro att söka hjälp i sjukvården.
Mot denna bakgrund är det definitivt ovanligt att en kristen församling tar initiativ till att starta en egen HIV-mottagning. I Mtwapa, den fattiga norra förorten till Mombasa med cirka 100 000 innevånare, finns ”The Zion Clinic” – numera ”The Oasis”. Det är en vårdcentral med en avdelning för HIV-vård som byggts och drivs av den lokala afrikanska pingstförsamlingen i Mombasa, JCC, Jesus Celebration Center, med uppemot 20 000 medlemmar.
En stor hjälp i sammanhanget har varit att den Kenyanska regeringen 1999 förklarade AIDS för en nationell katastrof. Då föddes i församlingen visionen att starta en HIV-klinik. Det finns visserligen statliga kliniker och HIV-mediciner är gratis. Men de som är riktigt fattiga, med en inkomst på cirka 1 USD/dag, har ändå inte råd på grund av alla kringkostnader. Resan till vårdinrättningen, läkarbesöket, labprover, röntgenundersökningar eller andra mediciner är inte gratis. Dessutom tycker många av de HIV-smittade att de behandlas illa i den statliga sjukvården. Verksamheten förlades till Mtwapa, en av de fattigaste delarna av Mombasa. Man började 2005 i hyrda lokaler, men fick 2007 egna nybyggda, som församlingen bekostat. Sedan dess har verksamheten vuxit snabbt och man har ständigt behov av att bygga ut eller bygga till.
Lokaler och utrustning håller jämförelsevis hög kvalitet. Men den största resursen är ändå personalen, som alla är kristna och väldigt hängivna visionen om att kunna erbjuda såväl god vård som god medmänsklig omsorg. ”We exist to make a difference” står det lite kaxigt på klinikens skjortor. ”T”et i ”exist” har formen av ett kors. Det är en vision alla vi som är kristna i sjukvården kunde ha som vårt eget motto.
Sedan starten har man på HIV-mottagningen nära 1000 registrerade patienter och cirka 600 som kommer på återbesök. Vården sköts av tre ”Medical officers”, med en treårig utbildning bakom sig. Man följer i det mesta ”Kenya guidelines” och gör ett utmärkt arbete med de förutsättningar man har. Till skillnad från de statliga öppenvårdsmottagningarna har man möjlighet att mäta hjälparcellstal, vilket är till stor hjälp i vården. De statliga mottagningarna har som regel inte några möjligheter att monitorera behandlingseffekten utan går på enbart kliniska parametrar. Mår man bra så är allting bra.
HIV-arbetet på ”Oasen” utgår från en helhetssyn på människan som är framtagen av USAID, USAs motsvarighet till SIDA. I denna ingår bland annat att erbjuda rådgivning och testning anonymt, mor-barn-prevention, utbildning av stödpersoner till varje patient, hembesök, matprogram till de fattigaste, med mer.
Utöver HIV-vården har man årligen cirka 12 000 andra besök också. Något som ökat dramatiskt är antalet kvinnor som kommer för att föda. Från tre per månad är man nu uppe i tre per dag och är i stort behov av att bygga en separat förlossningsenhet.
Läkemedelsresistens
De långsiktiga hoten mot en fungerande HIV-vård är främst dålig följsamhet till behandlingen. Många slutar med medicineringen när man känner sig bra. När HIV-läkemedlen 2005 kom människor i låginkomstländer till var allt en framgångssaga. Många svårt sjuka förbättrades eller blev återställda. Men efter bara få år har antalet patienter med behandlingssvikt ökat successivt och nu har de första rapporterna kommit om att läkemedelsresistent HIV sprids i Afrika. Det har man i nuläget inte resurser att hantera eftersom man inte har tillgång till alla de läkemedel vi har. Man har inte heller möjlighet att mäta vare sig virustal eller att göra resistensbestämningar på dem med behandlingssvikt.
Ökande spänningar mellan kristna och muslimer
Kenya är ett land där majoriteten av befolkningen räknas som kristen och cirka 20 % är muslimer. I Kustprovinsen, som Mombasa tillhör, är majoriteten muslimer. Så är det även när det gäller besökarna till kliniken. Trots att man vet att det är en kristen klinik och trots att det finns en statlig klinik i Mtwapa kommer man ändå till ”The Oasis”. Majoriteten av de muslimska patienterna tycker att man får bättre vård och ett bättre omhändertagande på ”The Oasis” än på den statliga mottagningen.
Hittills har kristna och muslimer i Kustprovinsen levt i fredlig samexistens, men sedan ett drygt år har klimatet hårdnat. Det finns muslimska grupper som vill göra kustprovinsen till en egen självstyrande provins likt Zanzibar i Tanzania. Efter den kenyanska armens attacker mot al Quaida-fästen i södra Somalia 2011, har dessa strävanden fått allt fler anhängare och spänningen mellan muslimer och kristna har ökat påtagligt.
I november 2011 utsattes klinken för ett attentat då grindvakten dödades och datorer och handkassa stals. Detta ledde bland annat till att man byggde en mur runt området och bytte namn från ”The Zion Clinic” till ”The Oasis”, eftersom man förstod att namnet Zion förknippades med judendom och därmed kan vara provocerande. I mars slängde en förbipasserande bil in ett par granater i en kristen utomhussamling i Mtwapa varvid några personer avled och flera skadades. Nyligen dödades i Mombasa den mest uttalade al-Quaida-vänlige-imamen i Mombasa av okända gärningsmän. Han var bosatt i Mtwapa. Det allt mer osäkra klimatet har bland annat lett till att man satt upp stängsel och bevakad entré runt kyrkan (JCC) och alla kyrkbesökare kroppsvisiteras.
I detta sammanhang har jag sedan 4 år haft förmånen att få bidra med ett par veckors arbete varje år. Tillsammans med Håkan och Britt-Marie Joelsson, barnläkare på Drottning Silvia i Göteborg, har vi besökt kliniken för att träffa patienter, undervisa och hjälpa till med att dra upp riktlinjer för arbetet de närmaste åren. Det har varit en stor förmån att få möta dessa trossyskon som är väldigt hängivna sin klinik och sin vision. Det finns många fantastiska patientberättelser som inte alla kan återges, men det står för min egen del utom allt tvivel att kliniken verkligen gör skillnad i det sammanhang den verkar, Gud till ära och människor till tjänst.
Tillsammans med ytterligare en Skövdefamilj har vi startat en stödförening för ”The Oasis”, ”Marafiki wa Mombasa”. Se www.marafiki.se.
Lars Ljungström, Infektionsläkare